Tråkdag

Det händer inget speciellt alls idag. Jag är alldeles för trött och har alldeles för mycket träningsvärk för att orka ta mig för något. Tänkte lägga mig i sängen och mysa med en bra bok.

Just nu läser jag Queen of Swords av Sara Donati; senaste boken ur hennes bokserie om nybyggarna i Amerika, indianerna och slaveriet av mörkhyade. Jag har betat av hennes böcker i flera års tid nu. Det började med att jag läste den första på svenska, men tyvärr är det den enda som finns översatt, så jag fick fortsätta att läsa resterande på engelska. Men bra är de!

Kollektivt självmord

Japp, så heter boken som jag läser just nu. Jag började läsa den för några månader sedan, men gav då upp av tristess och av brist på tid. Men då boken är skriven av en av mina landsmän, Arto Paasilinna, så bestämde jag mig för att ge den en chans ändå. Och ja, nu när jag har kommit in i boken så är den något mer roande. Den präglas dock av finländarnas svarta humor, som jag personligen har lite svårt för, även fast jag själv är finländska. Men det beror kanske på att jag också är svenska =) (För er som inte uppfattar min ton; jag skojar bara! Jag är helt införstådd med att inte alla finländare delar samma mörka skämtlynne).

Jag återkommer med recension om boken när den är utläst.

Kram

Böcker - En flicka som kallas Alice

Jag har infört en kategori som heter Böcker, och precis som namnet påvisar kommer det som skrivs under denna kategori handla om det. Om nya böcker, om sådana jag precis har läst och sådana som jag vill läsa. Mina kära läsare får gärna även ge lästips. Jag älskar att läsa.

Det enda som jag inte har fastnat för är väl denna deckar-hysteri som råder i Sverige. Det är väl som med skräckfilmer, alltså sådana där det finns en riktig mördare och inte är övernaturliga; efter en viss ålder har jag insett att liknande saker faktiskt händer på riktigt, och då förlorar det sin tjusning. Jag blir helt enkelt inte road, snarare äcklad.

Den bok jag läste ut senast heter En flicka som kallas Alice och är skriven av Kristin Hannah. Den handlar om en liten amerikansk stad, Rain Valley, som ligger ensligt belägen vid de stora, djupa skogarna. En dag dyker det upp ett barn; en flicka, som är smutsig och rädd. Hon har ett närmast djurlikt beteende och hon åtföljs av en varg. Julia Cates är en framstående psykiatriker som, efter en skandal i Los Angeles, beger sig till den lilla staden för att utreda flickan. Hon visar sig vara ett förvildat barn; ett av dessa som överlevt i vildmarken och blivit omhändertagen av vargar. Hon blir en sensationell upptäckt och en stor, rikstäckande mediejakt startas. Men vem är hon?

Personligen tycker jag att just detta fenomen; förvildade barn, är väldigt intressant. Därför lockades jag av att läsa boken från allra första början. Dock är hela historien, troligtvis, fiktiv och tidvis får jag känslan av att vissa situationer och dess konsekvenser är lite väl osannolika.
I vissa delar av boken får man även följa Julia Cates och hennes systers relation, samt deras respektive kärleksliv. Jag gillar romaner, men inte när det blir för smörigt vilket jag upplever att det stundvis blir här. Men detta är ju en smaksak. Avslutningsvis får boken 4 Kior av 5, då man får följa det psykologiska arbetet med det här barnet som inte har utvecklats som alla andra, men vars historia tidvis känns överdrivet sentimental.